Plötsligt låtsas Marcus att världen är perfekt

Marcus Birro har helt snöat in på den mansfria festivalen Statement festival. Nu skall jag inte spela dum, det är klart att en sådan sak är provocerande för många. I en perfekt värld vore vi både färgblinda och omedvetna om våra kön när vi samtalar med varandra. Antirasister eller feminister av alla borde förstås inte vara exkluderande. Men det är ingen perfekt värld.

Marcus Birro borde inte heller spela dum. Förmodligen fattar han skillnaden på idén med en festival som kvinnor inte är välkomna till och en som män inte är välkomna till. Eller på när afroamerikaner bildar intresseorganisation eller om vita gör det. Annars måste man blunda för strukturerna. Nog måste man spela dum för att inte fatta skillnaden om en härskande klass med en historia av förtryck exkluderar de förtryckta grupperna. T.ex. om män eller vita startar intresseorganisation. 

Hur skall förtryckta och diskriminerade grupper kunna föra sin kamp? Som grupp är de redan inringade. Och inte genom egen försorg. Om kvinnor arrangerar en festival som är stängd för män så exkluderar de egentligen ingen. Det har männen fixat så bra själva. Om man nu för enkelhetens skull skall tala om män och kvinnor som två homogena grupper. Det är en annan debatt.

Vi kan inte låtsas att vi lever i en perfekt värld. Eller begärna att andra skall bedriva sin kampt som om så vore fallet. Världen är pretty fuckin' far from perfect.

 
http://marcusbirro.blogg.se/2017/october/en-halsning-fran-splittraren.html